söndagkväll...
...och nästan natt. När helgen passerat förbi, börjar alla människor om på nytt.Måndagmorgon, och alla blir som pånyttfödda. I en stad helt klädd i grått, naken och genomskinliga fasader strimmor av ljus som påminner oss om att en helt annan tid klivit innanför tröskeln, juletid. Nu kommer vi fram och ut ur vad/var vi nu funnits, för att vi ska fira jul och då måste vi konsumera och packa in i fina röda paket. sen kommer nyår, då vi hyllar det gångna året och sluter löften om nästa, för att dagen efter börja året med att bryta ett av dem....sen gör vi samma sak exakt ett år senare. Det är märkligt, vi vet hur vi ska göra det, men varför?
Strimmor, ett skitigt fönster mot världen
och en vind som tar sig in
Rymden är så lockande och len inatt
och lika stark som en halva gin
Du och jag är inget vidare bra
men jag kan inte säga nej
Jag kanske rent av behöver dig
Strimmor, ett skitigt fönster mot världen
och en vind som tar sig in
Rymden är så lockande och len inatt
och lika stark som en halva gin
Du och jag är inget vidare bra
men jag kan inte säga nej
Jag kanske rent av behöver dig
Kommentarer
Trackback