anidifranco

the past is come undone

det känns som att gå vilse, i en skog där alla träd är frågor utan svar... det finns ingen stig som leder mig ut. jag går, ensam i min skog. ibland träffas jag av solens värmande strålar som en varm hand mot min kind, men lika fort försvinner den & mörkret faller på..det blir kallt... och jag hittar inte hem. jag fortsätter vandra & hittar en sten. jag sätter mig en stund....då hör jag dig som en ekande röst, du ställer frågor utan svar...